Det blir bättre säger läkaren, okej säger jag. Jag är en sån som kan gå barfota genom eld för någon annan men när det gäller mig själv så går jag sällan genom någon jävla eld alls.
Men alla har vi nog en gräns o jag nådde absolut min igår.
Ska säga oxå att det är en hel del mat o även dryck som inte går ihop med den här medicinen. Men igår hade jag vart iväg hela dagen o maten stod i ugnen när jag tog min medicin.
Satt och mailade lite med en vän när plötsligt hjärtat började slå så jäkla hårt. Efter ytterligare en stund så kom huvudvärken i sin fulaste form. Hela bakhuvudet lixom pulserade o det gjorde på riktigt så ont att jag varken kunde sitta stilla eller röra mig. Jag började svettas o inte lite varm i pannan svett utan det forsade. Mina mysbyxor jag hade på mig blev blöta o min t-shirt var med helt dyngsur. Håret var som nyduschat o man kände hur det rann i nacke, ansiktetoch armarna.
Tänkte att jag måste försöka ta ett blodtryck men det var svårt för huvudvärken, kunde lixom inte fokusera. Men tillslut kom den på och det höjde o det höjde. La mig i sängen o tänkte att jag måste slappna av för att få det vända. Då var övertrycket en bra bit över 200 o undertrycket 160 eller 170 och jag visste att jag var illa ute.
Den lilla information vi fått är att bara direkt ringa ambulans. Men jag bara låg o skrek ajajajaj, hade nog inte kunnat redogöra vem jag var eller något.
Mem sen såg jag att blodtrycket började gå ner till 180 var det först o undertrycket följde med fast sakta.
Jag provade att lägga mig på soffan igen mem började må illa så fick springa o spy. Vilket inte var så farligt då det endast fanns vatten i magen.
Då började jag frysa så tog av dom totalt genomblöta byxorna o drog täcket över mig. Huvudet fortsatte att dunka på. Men jag tror jag somnade för nästa gång jag fick upp ögonen så var det kolsvart ute o klockan var åtta. Jag frös något hemskt så slet av mig tröjan som fortfarande var fuktig. Hittade pyjamasbrallor och en skön tröja, tog dubbla täcken o la mig i sängen. Huvudet bultade fortfarande men tror jag fick i mig alvedon för sen blev det mer som ett migränanfall vilket är nog så jävligt men i denna sotuation så var det mer hanterbart.
Jag vet att jag tänkte att jag nog fått en stroke o vet att om man ber någon som fått stroke att le så följer bara ena mungipan med så jag provade o så kände jag efter med händerna men det verkade okej. Pratade även lite med Elvis men var osäker på om man själv märker hur man låter.
Det var iaf hemskt och det första jag gjorde efter alvedon imorse var att slicka ett meddelande till min läkare att nu får det vara nog. Jag pallar inte mer och tänker sluta. Jag bad henne att inte ringa för nu är jag irriterad på riktigt. Jag kunde ha dött och jag mår fortfarande skit fast blodtrycket nu är normalt. Jag har ett helt hus att städa till imorgon o bara har inte tid med det här. Tur att det är några dagar till måndag, för säger man ring inte så gör dom tvärt om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar